Det var en gång...

Vi backar tillbaka ungefär 10 000 år. Till vårt ursprung, stenålderstiden.

Stenåldersmannens och vår nutidsmänniskas hjärna, nervssystem, hormonsystem och matsmältningssystem är i princip samma nu som då.

Vad innebär det?

Som tur är (!) så är vi en något nyare och kanske snyggare version av stenåldersmannen men vad har egentligen förändrats kring vår kropp och kost?

Egentligen ingenting. Vi har i princip samma enzymuppsättning nu som då.

Hur såg stenåldersmannens tallriksmodell ut?

Stenåldersmannen överlevde evolutionen på kött, fisk, fågel, ägg och skaldjur. På bytet man fällt åt man dessutom allt ”slafs och fuledelar”. Man åt även alla grönsaker som fanns, svamp, frukt och bär. Den här maten gjorde att han överlevde. Kan det maten då vara farlig eller göra oss sjuka? Nej knappast troligt.

Om vi tittar på hur vår kost ser ut idag så har det hänt mycket.

Mat är information som kroppen ”kodar av”. Den vet exakt vart alltid ska och vilken uppgift näringen, byggstenarna, ska utföra.

Men vad händer då när vi äter ny mat som kroppen inte känner igen?

I bästa fall händer det inte så mycket. Vår kropp är ganska tålig så den klarar lite skräp. Men den klarar inte hur mycket skräp som helst. Speciellt inte om den får det mer ofta än sällan.

Men ny mat kan också göra att vi faktiskt går mot sjukdom, även om det kan ta många år. Vårt immunsystem är uppbyggt på så sätt att immunförsvaret tolkar främmande ämnen i kroppen som ett hot. Kroppen skapar en inflammation för att oskadliggöra hotet men när hotet aldrig försvinner har vi skapat oss en konstant låggradig inflammation.

Vad tror ni kroppen ger för signaler nu?

Så kul att du läste ända hit. Hoppas det har skapat en nyfikenhet på att vilja veta mera.

Ha en fin dag och ta väl hand om din kropp!